STASIARKIVEN Debatten kring det så kallade Stasiarkivet och dess innehåll, svenska landsförrädare som samarbetade med den ökända säkerhetstjänsten under kalla kriget, har uppmärksammats flitigt på sista tiden, inte minst här på PI. I Sverige är uppgifterna hemligstämplade men hos arkivet i Berlin säger chefen Günter Bormann till Inblick.se att samma uppgifter är tillgängliga för den som vill ta sig en titt. En medarbetare på arkivet förundras över den svenska hållningen gentemot arkiven och hemlighetsmakeriet som han jämför med en diktatur.
Bormann får en hel del förfrågningar från journalister och forskare som vill ta del av arkivets hemligheter. Intresset från just Sverige har dock varit begränsat.
– Forskare och journalister är välkomna att ta del av vårt arkiv, som rymmer fler än 110 kilometer skriftlig information som staplats i hyllorna, säger Günter Bormann till Inblick och berättar att information i film-, foto- och videoarkivet tillkommer.
Att Birgitta Almgren, som fått tillgång till arkiven och utkommit med en bok på ämnet, hotats med fängelse om hon skulle avslöja namnen på de svenska landsförrädarna förvånar tyska forskare.
– Att hemlighålla läsning på det sätt som Sverige gör är ett beteende som kännetecknar diktaturer, menar Helmut Müller-Enbergs på Stasi-arkivet, som har studerat vilka informatörer och agenter Stasi hade i Sverige under det kalla kriget.
– Det är ofattbart att en demokrati kan handla så!
I Almgrens bok, Inte bara spioner, avslöjas att nio av de 57 svenskarna på Säpos lista över personer som samarbetade med Stasi är journalister. En grupp som var prioriterad för DDR och Stasi. Vidare visar hennes forskning att de båda hade ett stort intresse för Sverige och att den östtyska statsledningen fick ett positivt gensvar från svenska politiker. Från inget annat nordiskt land kom så många Stasirapporter.
Framstående socialdemokratiska skolpolitiker som Stellan Arvidsson och Brita Stenholm kombinerade exempelvis tunga politiska uppdrag i sitt eget land med att knyta nära band till DDR och att via vänskapsföreningen DDR-Sverige skapa en positiv bild av kommunistdiktaturen här hemma i Sverige.
Arbetet belönades med kurortsvistelser, medaljer och utmärkelser från de östtyska uppdragsgivarna.
Christian Halbrock är en annan forskare som tittat i arkiven och studerat Stasis verksamhet i Sverige.
– Svenska politiker hade en bild av DDR:s samhällssystem som var ganska positiv. Därför var man inte så intresserade av att gripa dessa spioner, menar han.
I denna politiska miljö var det naturligt för DDR:s pressattaché Wolfgang Eschka att vara nära vän med Aftonbladet-journalister som Dieter Strand och Gunnar Fredriksson.
En av de svenskar som finns med på den svenska Stasi-listan, Björn Jensen, var som journalist knuten till det socialdemokratiska partiet, till Socialistinternationalen och till Bommersvik.[...]
En annan socialdemokrat som förekommer i Stasis register – Kolmårdens förre chef Ulf Svensson – var i sin tur god vän med Sten Andersson, Olof Palme och Ingvar Carlsson, och rapporterade om militära anläggningar för u-båtar, om Norrköpings hamn med omgivningar, samt om säkerhetsanordningar runt svenska Säpo-chefens sommarstuga.
Hans kontaktperson var Stasi-agent, hette Dieter Schwartz och var djurparksdirektör i Rostock. I april 1988 fick Ulf Svensson ta emot DDR:s hedersnål i guld som tack för alla kontakter som förmedlats.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
