söndag 25 september 2011

HD sänker straffsatser för knarkare

RÄTTSSYSTEMET I förhållande till alla andra brott har narkotikabrott ovanligt höga straffsatser. Minns Ola Lindholm, som fick ett bötesstraff för att hans urin innehöll bara rester av kokain. Hela hans framtid blev därmed förstörd. Det är inte rättvist att ett rättssystem fungerar så. Narkotikabrotten straffas hårdare och till längre strafflängd än de straff som utdöms för mord, dråp, misshandel, våldtäkt och alla andra sexualbrott – tillsammans!

Förklaringen till denna extrema hållning går tillbaka till slutet av 60-talet och början av 70-talet. Hippierörelsen kännetecknades bl a av den höga konsumtionen av droger. Det uppstod ett slags hysteri i Sverige och politikerna ville skapa ett narkotikafritt samhälle. Så mellan 1964 till 70-talets början höjdes maxstraffet från ett halvår till tio år!

Centrala figurer i de omotiverat höga straffen för narkotikabrott har varit dels Johan Hartelius och dels Nils Beijerot. Beijerot var den drivande under 70-talet för att koppla frågan om knarket till annan brottslighet och psykiska störningar. Hartelius har förekommit som expertvittne på massor av rättegångar. Trots att han inte har någon utbildning på området! Bl a har han gått till Wikipedia och Flashback för att ”forska”. Han har ändå lyckats med att sänka trösklarna för mängden av knark och farligheten i dem, för att få till stånd högre straff.

Men nu har alltså HD börjat driva sin egen linje. Allt fler överklaganden leder till kraftig reducering av strafflängd eller rent av avskrivande. Man kan ju önska att utvecklingen går åt det motsatta hållet när det gäller alla grova brott. Regeringen sitter nu ordentligt på pottan. HD:s rättsliga beslut har egentligen ingen politiker rätt att lägga sig i. Däremot är det regeringen som tar emot nådeansökningar. Men hittills har man hållit sig kallsinnig till att låta dessa rättsfall gå till HD för resning.

Det är mycket märkligt att brott som mord och våldtäkt har så låga straffsatser. Visserligen kan man döma ut maxstraff, men det händer ytterst sällan. Man brukar lägga sig i nedre delen av straffskalan. En förklaring kan vara att det är politiker som sitter och tronar även i domstolarna (skulle egentligen inte få förekomma i en demokrati). Dessa verkar lida av föreställningar som inte delas av resten av befolkningen.

Fokus

PrintFriendlyShare



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt