Isobel Hadley-Kamptz
TRAMS Journalisten och författaren Isobel Hadley-Kamptz, som gett den svenska moralpaniken och oikofobin ett av många ansikten, raljerar åter igen i dagens Expressen. Hon anklagar Gunnar Sandelins senaste insiktsfulla och träffsäkra alster för att vara full av fel och anser det vara ett intellektuellt haveri. Frågan är dock om det inte är Isobel själv som står för just det haveriet.
Isobel Hadley-Kamptz, som nyligen öppet visade sitt förakt för demokratin på Twitter, är i farten igen. Den här gången är det Gunnar Sandelin som får stå skott för människans moralpanik. Isobel anser att hela samhället nu håller på att vridas i samma riktning som det extrema och främlingsfientliga Sverigedemokraterna. SD:s blotta närvaro i riksdagen, som gör det omöjligt för övriga partier att fortsätta med sin strutsmentalitet och inte låtsas om problematiken med den förda massinvandringspolitiken, är snarare ett tecken på ett kollektivt uppvaknande som egentligen kommer 20-30 år för sent, men bättre sent än aldrig. Det sunda förnuftet och den vanliga människans tankar och funderingar kring vardagslivet har länge saknat representation i Sveriges riksdag. Människor som Isobel, som länge varit del av den DDR-liknande median som sett censuren och åsiktsfostran som sin främsta uppgift, blir då naturligtvis oerhört stötta och vet knappt vart de ska ta vägen. Hur bara vågar människor tänka själva och inte längre ta order ifrån de upplysta svenska journalisterna?
I veckan publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel där socionomen Gunnar Sandelin påstod en hoper felaktigheter om invandringen under temat att den som ”säger som det är” bara tystas av etablissemanget. Artikeln är ett totalt intellektuellt haveri, de flesta faktauppgifter han refererar är felaktiga eller insinuant använda, och huvudtesen tycks vara att det stora problemet inte är att vi har rasism och diskriminering i Sverige utan att personer som säger ”sanningar” (eller säger neger) blir kallade rasister.
Sandelin har fel. Inga motargument eller tillrättavisande fakta. Bara konstaterandet att han har fel. Man får känslan av att det kanske är Isobel själv som står för det intellektuella haveriet och fått en total härdsmälta när en av de större tidningarna har mage att publicera något så fräckt som ett ifrågasättande av den tidigare rådande ordningen med en strikt konsensus i frågan.
Isobel, som själv naturligtvis bor på tryggt avstånd från den berikande mångkulturen i Stockholms innerstad, visar åter igen på sin totala verklighetsfrånvända världsbild. Sandelin har fel, vi har fel, alla har fel utom Isobel och hennes kollegor på de ofta närmast hundraprocentiga svenska nyhetsredaktionerna. Det är bara hon och kollegorna som sett ljuset, det där som endast de svenska journalisterna och några politiker sett. Som ingen i resten av Europa, eller världen för den delen, fattar.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
