LYCKAD INTEGRATION Det är inte bara mörker när det gäller invandring till Sverige under 1900-talet. Mellan 1946 och 1990 har ca 500.000 finländare lämnat Finland och sökt ett bättre liv i Sverige (ref). Finnarna har effektivt assimilerats och blivit försvenskade och andra och tredje generationens invandrare är pursvenskar och fullkomligt integrerade i det svenska samhället. Ytterst få, om än någon, känner sig kränkt. Kulturen och språket frodas ju i Finland så inget har gått förlorat. Detta har berikat Sverige och hjälpt finska medborgare som varit villiga att kavla upp ärmarna och på så sätt skaffa sig ett bättre liv. En solskenshistoria.
I dag kan alltså Sverige fortsätta hjälpa människor som söker ett bättre liv i och med att denna stora invandrargrupp inte skapat problem, utan bidragit till att Sverige är ett välmående land. Men något gick snett. Detta sätt att hjälpa människor och samtidigt hjälpa oss själva anses fult och denna modell är förbjuden att tala om idag. Från 80-talet och framåt är det bidragsbaserad invandring med uppmuntring att inte göra som finnarna gjorde. Det står i grundlagen. Ja, alla vet att vad finnarna gjorde fungerade, men politikerna har ändrat sig. Nu uppmanas alla nykomlingar att göra något annat. Sätta sig i parallella samhällen i små enklaver med utanförskap från majoritetssamhället som följd, påhejade av politikerna. Något som är bevisat att inte fungera någon stans, idag eller genom historien.
Receptet för framgångsrik integration, alltså assimilation, finns ju redan och är prövat genom årtusenden! Tänk på att alla nationer i världen är invandringsnationer som har uppkommit genom egen tillväxt och invandring och assimilation av invandrare som har enats till större och större klaner som till slut blivit enade nationer. Varför ändrar vi på denna välbeprövade, framtidssäkra och humana modell nu när konflikterna i Europa äntligen tycks hålla på att ebba ut? Då är det dags igen att stänka bensin på glöden.
I ett försök att förlöjliga SD frågade Hasse Aro i Radio1 ifall hans barn var invandrare. Svaret är ju enkelt: Finnar är i regel assimilerade i det svenska samhället så frågan blir korkad. Det är klart dom är svenskar för dom känner sig svenska! Lika svensk som jag är med mina förfäder som invandrade från Holland på 1700-talet. Jag är ju en fulllkomligt assimilerad invandrare, och sannolikt assimilerades mina förfäder redan efter en generation. Mångkultur på 1700-talet. Skulle inte tro det. Det skulle direkt ha lett till konflikter. Jag är oerhört tacksam att mina förfäder assimilerades så att jag ett tiotal generationer senare slipper att födas in i utanförskap och själv tvingas dra det tunga lasset. Skillnaden är att den som flyttar till en ny kultur har ett incitament att assimileras som senare generationer saknar.
Blir de senaste nysvenskarna ens informerade om att det finns en modell som bevisat fungerar om man vill skaffa sig ett bättre liv i Sverige och inte hamna i utanförskap?
Sverige Radio. Nordens uppgång och fall
Oskar
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
