MASSUTVISNINGAR 2009 massutvisades 45 irakier till Bagdad. Sedan följde fler utvisningsresor. 10 av de 45 är dock inte kvar i Bagdad utan gömmer sig på nytt och återfinns numera i Grekland, Syrien, Turkiet – och Sverige. Det är P1:s Kaliber som kartlagt irakierna och fått kontakt med 23 av de 45.
SR P1, Söndag kl 13.00 med repris måndag kl 10.30 och natten mot tisdag kl 00.30
Varför de gömmer sig är obegripligt då det går flyg mellan Sthlm-Bagdad och Gbg-Bagdad där flighterna är fyllda med påstådda flyktingar som reser tillbaka på semester. Å andra sidan handlar det oftast om förföljda kristna irakier som gömmer sig. Ni vet, fredens religion står bakom mördandet av dessa.
Tvångsutvisningarna återupptas
Den 15 december återupptas tvångsutvisningarna igen av (kristna) irakier. Då kommer ett plan att lyfta från Stockholm mot Bagdad, enligt gränspolisen i Göteborg. De senaste veckorna har utvisningar av 800 irakiska flyktingar skjutits upp på begäran av Europadomstolen. Domstolen vill undersöka hur säkert det är för flyktingarna att återvända till Bagdad och andra områden i Irak.
Kyrkoattentatet i Bagdad
Söndag eftermiddag den 31 oktober, under kvällsmässan, stormade ett tiotal attentatsmän den katolska katedralen i centrala Bagdad. Man sprängde porten till kyrkan och attentatsmännen var Al-Qaida. Fyrtiofyra mässbesökare, två präster, sju poliser och soldater samt fem attentatsmän dödades. Ett femtiotal personer överlevde, antingen för att de var gömda i sakristian eller för att de låg bland lik och låtsades vara döda. En vecka efter attentatet flögs trettiofem av de mest skadade till Frankrike.
Tre dagar efter kyrkomassakern gjorde al-Qaidas Irakgren alla kristna till “legitima mål” för mujahedins, det betyder att man inte bara får utan bör döda kristna i Irak.
En flicka i 16-årsåldern stod i kören när de muslimska jihadisterna slog till. Hon var en av dem som flögs till Frankrike för vård:
- Klockan var ungefär tjugo över eller kvart över fem och prästen hade börjat sin predikan. Vi hörde skottlossning utanför kyrkan, men det störde inte oss, det är ju inte ovanligt, mässan fortsatt. Men så kom en explosion, den var öronbedövande. Jag flög till bänken framför. När jag vände mig om såg jag att det var dörren till kyrkan som hade bombats. Jag hade dessutom träffats av något splitter. Jag blödde. De sköt hejdlöst, det var med kulsprutor. Det var aggressivt, ljudet var bedövande, men jag såg inget först, ville inte och vågade inte vända mig om, det hände bakom mig. Jag föll ned på golvet.
När hon låg på golvet började hennes telefon ringa, många andra telefoner ringde också. Det var anhöriga som ville försäkra sig om att deras närmaste var i säkerhet. Ingen svarade. Antingen vågade de inte eller så var de döda. Flickan skymde mobilen med sin kropp och skickade ett sms till sin kompis och bad henne kontakta föräldrarna, säga att hon älskade dem, att hon var träffad men inte död.
- Jag slutade höra, det var något med mitt öra. Jag trodde att jag skulle svimma igen, men jag hörde deras röster. De upprepade vissa meningar, de sa “länge leve den irakiska islamska staten” och “Allah u akbar” med väldigt höga röster. Sedan small det igen, ljudet var jättehögt. Någon hade sprängt sig i luften. Och skottlossningen började ta fart igen. De sköt från höger till vänster, runt i hela kyrkan, som för att fira. Och så blev det lugnt. Jag hörde en av dem, det lät som om han var i telefon, han sa att de var inne i kyrkan, att de hade nått målet och att de tagit gisslan. Han pratade inte irakiska, varken Bagdaddialekt eller någon irakisk. Ammunitionen hade tagit slut och nu skulle fler terrorister i stället spränga sig själva i luften.
En annan kvinna som också finns bland de skadade i Frankrike:
- Vi vill inte lämna vårt hemland, vi vill inte leva som flyktingar men situationen har inte blivit bättre, hotet mot kristna har ökat och inte minskat. De som var i kyrkan hörde hur man sa att det här, den här attacken är början på utrotningen av kristna från Irak. Det kommer att komma fler dåd.
Den 16-åriga flickan avslutar med att berätta hur hon och andra överlevande tvingades att gå försiktigt för att inte trampa på lik och likdelar av släktingar och vänner när de gick ut ur kyrkan. Det var det värsta tyckte hon.
Källa: Dagen
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
