FLYKTINGAR Sundsvslls Tidning har i en serie artiklar försökt redogöra för flyktingströmmen i kommunen. Man skriver:
Sundsvall ska bli den bästa integrationskommunen
I en ny rapport där kommunernas arbete har synats framhålls både lokala fallgropar och positiva exempel. Modersmålsundervisningen, stödet till invandrarorganisa-tionerna och att man i Sundsvall ser till individen, inte gruppen, ses som positivt ur ett integrationsperspektiv.
- Sedan Islamiska kulturcentret flyttade från Skönsberg till Nybrogatan i stan för ett år sedan har antalet besökare ökat från mellan 50 och 150 i veckan till 500, berättar styrelsemedlemmen Maha Alhaddad.
Samtidigt pekas det i rapporten på en bostads- och arbetsmarknadsdiskriminering och muslimska kvinnor är en grupp som ibland känner ett utanförskap på grund av omgivningens reaktioner mot deras sätt att klä sig.
Analfabeter anländer
Somalierna och eritreanerna är en kraftigt växande invandrargrupp i Sundsvall vilket innebär nya utmaningar när det gäller utbildning. De är ofta lågutbildade och många kan varken läsa eller skriva på sitt modersmål. I slutet av 2009 bodde 357 somalier i Sundsvall och i dag är de studerande från somaliska, thailändska och eritreanska språkgrupperna flest bland de cirka 500 personerna som är knutna till SFI.
Hittills i år har kommunen tagit emot omkring 90 invandrade personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. De kommer uteslutande från Somalia och Eritrea och en tredjedel av dem är barn och unga. Under asylprocessen kartläggs skolbakgrunden och många av de nyanlända kommer från områden som saknar utbyggt skolväsende. Andelen analfabeter har ökat.
Två muslimska somaliska kvinnor:
Esmehan Abdis och Fahnid Shanle har bott i Sverige i två respektive tre år, men de har inga svenska vänner. Inte en enda.
- På Islamiska kulturcentret pratar vi mycket om hur man ska komma in i det svenska samhället, säger Fahnid Shanle.
De möts ofta med misstänksamhet. Kanske är det den främmande kulturen, religionen eller helt enkelt slöjan som gör att de somaliska kvinnorna får blickar som inte alltid är så öppna och vänliga.
- Det är värst för dem som klär sig konservativt i svarta, bruna eller blå heltäckande klädedräkter med bara ett hål för ansiktet. Någon kallade dem för vår tids romer, eftersom de möts av liknande fördomar. Många upplever också att svenskar är rädda för dem, säger Anneli Zaki som är engagerad i integrationsfrågor och konverterad muslim.
[..]
Yvonne Johansson brinner också för integrationsfrågor och hon tror att svenskar har mycket att lära av andra kulturer.
- När vi åker på resor utomlands vill vi gärna berika oss kulturellt och komma ut bland lokalbefolkningen, men ingen tänker på att vi även här hemma kan komma i kontakt med dessa kulturer, säger hon.
Hennes känsla är att det spontana sättet att umgås var vanligare förr i Sverige och att slutenheten har fått människor att må allt sämre.
- Det är kanske från de invandrade kulturerna vi ska lära oss att bryta vår ensamhet. Det skulle kanske bota en del av våra depressioner och psykiska ohälsa? funderar Anneli Zaki.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
