söndag 7 november 2010

Islam inte en religion med våra mått mätt

LÄSARBIDRAG Islam räknas till de stora världsreligionerna och är sannolikt den "religion" som just nu växer snabbast av alla. När man tittar närmare på vad Islam innehåller och hur denna "religion" tillämpas i våra dagar kan man hamna i slutsatsen att Islam inte alls är en religion i den bemärkelse som de flesta i den judisk-kristna västvärlden lägger in i begreppet. Sverige tillhör den judisk-kristna kulturkretsen där mycket av våra värderingar har hämtats och alltjämt hämtas från judendomen och kristendomen.

Det helt övervägande antalet judar och kristna i västvärlden utövar sin religion i hemmen och i sina tempel. Riterna i form av böner, sånger, textläsning med mera sker i ensamhet eller tillsammans med andra trosfränder utan några provokationer för utövare av andra religioner eller de som är ateister.

Den judisk-kristna kulturkretsen i väst är i stort sett helt överens om att skilja politik från religion, innebärande bland annat att lagstiftning, myndighetsutövning med mera inte direkt skall påverkas av religiösa regler som kan härledas från religionernas heliga skrifter och kutymer. Det kallas ett sekulärt samhälle. En annan sak är att den västliga lagstiftningen genomsyras av en mängd principer som sprungit ur just de religiösa dogmerna.

Samma förhållanden gäller inte alls för Islam som, snarare än en religion i västlig mening, kan betraktas som ett hermetiskt tillslutet samhällssystem eller en statsrättslig teori. En jämförelse med stalinismen ligger närmare till hands än en jämförelse med judendomen eller kristendomen. I sovjetstaten var partiet "Gud", Stalin en "Jesusfigur" och folket ett proletariat under partiets och ledarens hotfulla Damoklessvärd.

Vissa vilsegångna menar att judendomen, kristendomen och islam i huvudsak delar moral. Detta är en ren myt. Islam innefattar inga tio Guds bud. Koranen stadgar att muslimer inte kan bli vänner med de otrogna annat än "på låtsas" för att skydda sig själva under en tid. Endast den som dödas i Jihad – det må vara i strid eller i självmordsattacker i syfte att även döda otrogna civila – är garanterade en plats i Paradiset. Där vankas unga vackra oskulder att tillfredsställa den muslimske mannen sexuellt, vin att dricka samt unga vackra gossar som passar upp. Här blottas den muslimska mannens dubbelmoral vad kvinnor, alkohol och homosexualitet anbelangar.

När muslimer låter sig intervjuas, till exempel den moderata riksdagsmannen Abdirisak Waberi, och frågan kommer in på egenheter i Islam som är obegripliga för den moderna, civiliserade människan i väst så hänvisas nästan alltid till imamerna, det vill säga muslimernas skriftlärda uttolkare av Koranen. Muslimer lyssnar på imamerna och jag har aldrig hört någon muhammedan offentligt uttala kritik mot dessa rättslärda. Vad säger då imamerna?

Jo, de säger att endast Guds lag (sharia) gäller för en rättrogen muslim. De hånar uttryckligen det sekulära, demokratiska systemet som endast är ett människoverk. Gud utsåg enligt Islam Muhammad till sin siste och omnipotente profet och gav Muhammad Koranen, Islams heliga bok, där allt mänskligt liv regleras. Muhammad dog för snart 1 400 år sedan men ännu i denna dag gäller Guds lag som delgavs Muhammad och dokumenterades i Koranen.

Många judar och kristna, men säkert långt ifrån alla, känner till en del egendomligheter i den islamska lagen; kvinnans helt underordnade ställning, drakonisk straffrätt som alltjämt tillämpas, det heliga kriget (jihad) mot de otrogna  (judar och kristna), barnäktenskap, omskärelse och en hel del andra stolligheter.

Liksom vid läsning av Koranen kan man vid en läsning av Bibeln naturligtvis hitta en del som idag, tusentals år senare, inte alls hör hemma i vår tid och är oss helt främmande. Vad är då den stora skillnaden mellan Bibeln och dess anhängare och den betydligt yngre Koranen och dess anhängare?

Det är framför allt två principiella skillnader; Den rättrogne muslimen anser att Koranen gäller verbatim – ord för ord, bokstav för bokstav – och är det enda rättesnöret även i vår moderna tid. Dessutom, som påpekats ovan; Islam är snarast en statsrättslig teori som inte endast reglerar den enskildes göranden och låtanden utan alla samhälleliga institutioner inklusive nu gällande lagstiftning.

De västliga judisk-kristna samhällena använder inte Bibeln som en knölpåk eller sprängladdning för att skada och döda människor av annan religiös tro. Vår kulturkrets har inte anstiftat heliga krig på 1 000 år, något som dock Islam är fullt upptaget med fortfarande.

Imamerna talar ofta om muslimskt land och menar då de länder som idag styrs mer eller mindre i enlighet med sharia. Många muslimkramare använder också de kristna korstågen för 1 000 år sedan för att rättfärdiga dagens Islam och till och med terroraktioner. Vi skall minsann inte tro att de kristna på något sätt är bättre än muslimerna.

En stor del av det som idag kallas muslimskt land kom till genom en serie brutala erövringar på 600- och 700-talet AD av vid den tiden kristet land, det vill säga huvudsakligen; Anatolien (dagens Turkiet), Levanten (Syrien, Libanon, Israel, Palestina och Jordanien), Armenien, Egypten, Nordafrika, Persien (dagens Iran och Irak som på den tiden hade en stor kristen befolkning), Sicilien och Spanien. De som erövrades och inte dödades direkt i kriget hade att välja på tre för dem onda ting; konvertering, en särskild skatt för de otrogna eller svärdet.

Det var mot denna brutala och blodiga bakgrund som påven Urban II 1095 manade till det första korståget i syfte att i första hand återerövra Jerusalem. Kristendomen hade spridits med fredlig mission medan Islams anhängare, ursprungligen från den arabiska halvön, lade under sig kristet land och folk med svärd och eld. Korstågen var således en senkommen reaktion på det muslimska våldet.

Det verkar som om den av många så omhuldade sekularismen fått till följd att allt fler tillerkänner sig till ateismen men även att kunskaper om och intresset för religion i allmänhet minskat dramatiskt, inte minst hos politiker och politiskt korrekta. Man tar helt enkelt inte religion på allvar då man själva är så ointresserade och i sina dagliga liv anser sig opåverkade av religion. Alla tecken på kristen kultur skall därför raderas ut medan islamism på något vis i blindo omfamnas eller ignoreras så som den inte fanns.

Den finns i högsta grad och genomsyrar det islamska "samhället", eller Umma som det heter, och som omfattar alla muslimer var de än är bosatta i världen. Och det klart uttalade målet är att den muslimska flaggan, halvmånen, en dag skall vaja över maktens boningar över hela jorden.

Inte minst mot bakgrund av detta yttersta och av imamerna klart deklarerade mål bör vi inte i första hand betrakta Islam som en traditionell religion utan istället som en ideologi och statsrättslig teori som har större likheter med totalitär stalinism än med det som vi i väst definierar som civiliserat liv; demokrati, jämlikhet, yttrande- och åsiktsfrihet, religionsfrihet, frihet från förtryck och hänsynslös indoktrinering av barn och vuxna. Reagan kallade sovjetstaten för ondskans imperium. Detta epitet är ännu mer på sin plats för att beskriva Islams teokratiska förtryckarideologi. Sveriges politiker och massmedia borde vakna liksom väljarna och då inte minst kvinnorna.

Olof G.

PrintFriendly Share



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt