PK-MEDIA Den finlandssvenska författaren, journalisten och f.d. pressombudsmannen Yrsa Stenius talade på fredagen inför Finlands svenska publicistförbund på temat svenska och finska massmediers sätt att förhålla sig till populism och invandringskritik. Enligt Stenius lider de svenska journalisterna av beröringsskräck i dessa frågor. Stenius har dock tidigare knappast gjort sig känd som en förkämpe för mer frispråkiga medier.
Stenius sammanfattar den i Sverige sedan lång tid etablerade mediestrategin att tiga ihjäl populister och åsikter om invandring med följande kärnfulla ord:
I Sverige har etablissemanget enligt Stenius valt att frysa ut populister med obekväma åsikter. Så icke i Finland:
Inför det senaste riksdagsvalet var det ingen som talade om att frysa ut sannfinländarnas Timo Soini.
Det här beror enligt Stenius på att populismen i Finland i motsats till Sverige är etablerad sedan länge och att finländare inte har samma tilltro till det demokratiska systemet som svenskar. I Finland är det lätt att piska upp hat mot herrarna i Helsingfors hävdar hon.
Om skillnaderna mellan det svenska och det finska etablissemangets sätt att hantera allmän missnöjespopulism är stora, så är skillnaden än mer påtaglig när det gäller specifikt invandringskritiska åsikter. Detta förklarar Stenius med att Sverige fört en expansiv invandringspolitik medan Finlands har varit mer restriktiv:
I Sverige har invandringen varit stor och invandringspolitiken har blivit ett objektivt problem. I Finland är invandringen liten och ett subjektivt problem.
Sverige tog emot många utlänningar under 60-talet, då behovet av arbetskraft var stort. Det var inte särskilt problematiskt – arbetsmarknaden är ett effektivt integrationsinstrument. Men invandringen fortsatte och sakta men säkert uppstod spänningar. Frågan var känslig och man lät bli att beröra den. Svenska journalister beslöt att inte gräva i olikheterna för att inte stigmatisera någon.
Stenius menar att såväl journalister som politiker i Sverige länge sett det hon kallar för populism komma men negligerat den, inte brytt sig om att fråga sig vad dessa människor egentligen säger, inte tagit denna del av valmanskåren på allvar. Det är svårt att säga emot Stenius i den analysen.
Den minnesgode PI-läsaren erinrar sig dock kanske att utnämningen av Yrsa Stenius till svensk pressombudsman 2007 av många betraktades som kontroversiell eftersom hon året innan kraftigt fördömt publiceringen av de uppmärksammade Muhammedkarikatyrerna i Jyllandsposten. Stenius kallade publiceringen av bilderna för ”grovt omdömeslös” och ett ”missbruk av yttrandefriheten”, Hon uppmanade även dåvarande danske statsministern Anders Fogh Rasmussen att ”be om ursäkt” för publiceringen.
Det är oklart om Stenius nu allmänt har kommit på bättre tankar beträffande inskränkningar i yttrandefriheten för media eller om hennes tal inför publicistförbundet ska tolkas så att man kan och bör skriva om allt i tidningen så länge man inte skämtar om islam. Ett steg i rätt riktning tycks Stenius i alla händelser ha tagit.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
