INSÄNDARE Medias hatkampanjer mot SD är något av det mest groteska jag upplevt. Att ett parti granskas har jag inget emot, det hör tvärtom till, oavsett om partiet heter Vänsterpartiet, Moderaterna eller Sverigedemokraterna. Att media väljer att lägga sin vanliga granskning åt sidan och kör med knep som inte är värdigt en demokratisk nation som Sverige är eller ska vi säga fortfarande är, måste dock ifrågasättas och kritiseras. Jag tror vi alla som läst Expressens och Aftonbladets ledarsidor, inte bara fått avsmak för deras s.k. journalistik, utan också reagerat på de lögner och floskler som artiklarna bygger på. Man kallar SD för hatiska i var och varannan artikel, men läs Anna Dahlbergs och Ann-Charlotte Marteus ledare och ni hittar hat i dessa mest avskyvärda former.
Att man inte får kritisera felaktigheter i invandringspolitiken har vi lärt oss. Att riksdagspartierna inte vågar ta beslut som kan innebära något negativt för det kravlösa samhälle där de flesta invandrare håller till, vet vi också. Att politiker som ändå vågar säga något icke politiskt korrekt, döms ut och fiskar i grumligt vatten som det så populärt heter, vet vi också. Den som senast drabbades av det var Jan Björklund som hängdes ut efter förslaget om burkaförbud i skolan.
Att samtliga partier, möjligen med undantag av V och Mp, själva hävdar att integrationspolitiken är ett misslyckande, är ganska symptomatiskt för hela debatten. Att media samtidigt slår på med stora trumman och säger att upploppen, bränderna och stenkastningen i förorterna har den misslyckade integrationen som bidragande orsak, visar också att något är fel. Något är fel i Sverige, likt andra länder där upplopp och otrygghet i förorterna hör till vardagen. Törs man inte ta upp detta till debatt så kan man omöjligt lösa problemen och problemen lär bara fortsätta och t.o.m. eskalera om ingen vågar ta ansvar. Det ansvaret vill och vågar SD ta och därför dyker hatkampanjerna upp, ty i Sverige får ingen kritisera den förda invandringspolitiken. Vi har levt i en bubbla full av lögner under många år. Förr eller senare spricker bubblan och helt plötsligt står våra politiker och journalister med sina påklistrade leenden och inser att svenska folket inte längre tar till sig den politik som lett in landet i något som få har glädje av. Det mest anmärkningsvärda är ju det faktum att de som lidit mest av Europas mest horribla invandringspolitik är invandrarna själva. Nu står både riksdagspartier och media där med en sanning de inte kan svära sig fria ifrån. Därför ser vi dessa hatkampanjer, därför hör vi ordet "främlingsfientlighet" och därför tillåts vänsterextremismen spotta demokratin i ansiktet.
Riksdagspartierna är desperata, då de nu inser att den oansvariga politik de bedrivit alltför länge har nått till vägs ände. Svenska medborgare, varav påfallande många med utländsk bakgrund, accepterar inte detta längre och lägger därför sina röster på SD. Politikerna underskattar svenska folket egna viljor och tankeförmåga. Vardagen kan man inte längre sudda ut med hjälp av lögner och floskler.
Desperatast verkar dock media vara. Inte en dag, inte en timme, utan att lögner och floskler radas upp på band. Till sin hjälp har man tagit allsköns s.k. experter som helt okritiskt tillåtits sitta i TV-studios, radiosändningar och tidningar för att ge sin syn på det "främlingsfientliga" parti som har mage att öppet kritisera en misslyckad invandringspolitik. Det sista desperata draget kom idag när folkkära idrottsstjärnor gick ut och undertecknade ett brev mot rasism. Det är bra, för rasism ska vi inte tillåta, vare sig det gäller rasism mot invandrare eller svenskar. Att SD påklistrats ett epitet som "rasistiskt parti" passar hela pk-Sverige som handen i handsken, men vi vet bättre. All kritik mot förda invandringspolitik är som bekant "rasism".
Som alla med höga inkomster och stora förmögenheter har dessa idrottsstjärnor som Carolina Klüft, Börje Salming och Peter Forsberg möjligheten att bosätta sig var de vill, men ingen har valt att bosätta sig i något mångkulturellt område. Varför? Är det möjligen fel att bo där, otryggt eller beror det bara på att de har råd med fina villor i lugna områden långt från den mångkultur de okritiskt hyllar? Samma fenomen ser vi med andra kändisar, politiker och mediafolk. Få, om ens någon, bor i de hyllade mångkulturella områdena. Jag skulle önska mig en TV-debatt där dessa idrottsstjärnor fick möjligheten att debattera mot Jimmie Åkesson, att de fick chansen att ställa frågor och att Åkesson fick chansen att lägga fram sina argument. Jag gillar nämnda stjärnor, men jag tror inte att de är särskilt insatta i de frågor som debatten handlar om. Dessutom törs de inte säga annat, då deras karriärer skulle få ett abrupt slut.
När detta skrivs vet jag inte hur valresultatet ser ut, men jag bävar för en röd/grön seger som bara kan leda in Sverige på en ännu märkligare stig än den förda. Samtidigt bävar jag för att en regering ledd av Reinfeldt fortsätter att slå nya rekord. En sak kan vi vara säkra på, att oavsett vilken regering vi får, så kommer ingen att våga ingripa och leda in Sveriges invandringspolitik på en mer ansvarsfylld nivå. Ribban är lagd.
Stefan K
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
